Välkommen åter

Det känns som en hel evighet sedan jag skrev något nu i min blogg. Jag har hunnit fylla år och kan glatt konstatera att det inte känns som någon större skillnad att bli 51. Det var inte alls som i fjol när jag hade en stor fest och uppvaktades av oerhört många vänner. I år fick det bli en enklare familjemiddag men det var trevligt det åckså. Förutom en hosta som hållit i sig i 7 veckor och en whiplash efter en premiärtur på MC så mår jag fint.

För några veckor sedan fick jag ett telefonsamtal. Det var min syster som lämnat numret till ett föeretag som fotograferar personer som modell för en dag. Jag tackade ja och blev nöjde mer desultatet. Här är några prov på resultatet.






Vardag igen - nä lärdag...

Den här sommaren har jag tagit det lugnt jag kände i våras att det höll på att bli lite jobbigt för min kropp med värk och sömnbrist. Därför har jag gjort en massa prioriteringar och bara lagt tid på det som jag verkligen velat och som jag känt mig tvungen till. Men nu är jag på gång igen. Nu håller jag på att städa i lägenheten för om några dagar kommer en ungdomsorkester hit till stan och hälsar på så jag har lovat att ta hand om minst 2 tonåringar. Det kan ju liva upp en hel del här hemma i en vecka. Det blir massor med spelande för dem och andra aktiviteter. Jag och min son ska vara med på det vi kan.


jag har tagit semester

ni som läser här märker säkert av min frånvaro, Det är inte något som hänt mig. jag har bara tagit semester och nuter av livet. har varit i skåne och lärt känna lite nytt folk. När det lugnar ner sig lite kommer jag att skriva om vad jag gör. Välkomen åter.

cykelreparation

Jag borde väl skriva lite oftare. Inser att det blir så mycket att skriva om när jag inte uppdaterar så ofta. När jag skrev mitt förra inlägg så höll jag på med att reparera en cykel. Den fann jag på en auktion där man sålde ut kvaglömda cyklar i en bostadsrättsförening. de som inte såldes där skulle köras till tippen. Polisen hade godkänt försäljningen som de hade bett om redan i fjol. Nu var det dags och jag fick veta detta av min chef. Min gamla cykel mådde inte så bra efter alla år och en vurpa för läng sedan spräckte både styrstången och min arm :( Jag har nästan aldrig cyklat efter detta men tänkte att det blir aldrig för sent att börja om.

när jag kom dit såg jag en lång rad med uppställda cyklar. De flesta var i dåligt skick men en som stod längst åt höger var riktigt fin. Jag tänkte att det blir väl till att vänta tills den sista ska utropas då för den ville jag ha. Döm om min förvåning när de började från det hållet. Jag gjorde en snabb affär och fick den för endast 100:- Det var punktering på båda däcken. Ett cykellås skulle jag ochs bli tvungen att få upp. Jag hängde cykeln på cykelstället och for till äldsta sonen som hjälpte mig att såga loss låset med någon elektrisk rondell. Det blixtrade och dundrade lite sen var det problemet löst. Sen blev cykel ståendes någon vecka i mitt trapphus. Nu var det dags att göra den klar.

På COOP hittade jag vad som behövdes. jag har aldrig gjort detta tidigare så det blev en utmaning att först Plocka isär och sedan få på 2 nya däck och slängar. Tur att jag inte gjort manikyr nyss.




Efter mycket lärdom blev jag klar. 2 nya hål lyckades jag göra på nya slangen då jag skulle sätta tillbaka hjulet. nu har jag lärt mig kränga däck :) tvättad och klar står den här nu min lilla Tiger. Det gick  på ca 450 :- och ja ärligt talat har jag inte kunnat räkna ut än hur många växlar det är. Hittar fler hela tiden hehe..




vecka 23 del 2

På gröna lund var det massor av folk, det var skolavslutning i Stockholm så många hade tagit sig dit denna eftermiddag för att fira att sommarlovet börjat. Det var dessutom en strålande kväll med sol och värme. Där finns en krog som heter Tyrolen och det är där man bokar bord om det är företagsfest eller liknande. De värmer upp på en inhägnad utomhus först. Här kan vi i sommar se Arvingarna uppträda ofta. Jag skulle köra bil hem så något starkare än kaffe var inte att tänka på men det fanns en del som hade börjat festa tidigt. här roar de sig på första parkett framför bandet.





Jag för min del tyckte att det var skönt att bara sitta ner en stund efter en lång dag på stan. Det passade mig utmärkt innan dansen skulle börja. Arvingarna var trevliga att lyssna på.










Jag tackade för en trevlig stund.

Efter en timmes väntan och intag av en stor hamburgertallrik så var det dags för dans med Barbados. Det var passande med dessa båda Göteborgsband samtidigt i Stockholm. Jag hade ett litet problem bara. Efter en hel dag ute och med sol så köndes det som att jag skulle velat hoppa in i en dusch. Jag var inte alls sugen längre på att dansa för nu stank jag och den lilla raggartvätt jag lyckades genomföra på en toalett inne poå Grönan var inte alls tillräcklig. Kerstin blev glad att jag kollade med henne om hon kunde komma så hon anslöt sig lagom till dansen skulle starta kl 19. Det var tur för annars hade jag nog valt att åka hem i stället. Jag har tidigare varit besviken på det här bandet och framförallt deras nya unga sångare Björn. de tidigare gångerna jag hört honom så har inte tonerna suttit där de ska och då blir jag kinkig. Jag hade inga höga förväntningar denna kväll heller men tänkte att jag brukar alltid ge folk en, två, tre eller fler chanser innan jag dömer ut någon helt. så nu var det dags igen. När dansen körde igång var jag proppmätt och satte mig en stund och pratade med Kerstin. då kom en man och bjöd upp. vi började med en fox som jag tycker var bra. Han gillade det också så sa han att han ville prova bugg med mig också. När vi dansat en halv låt sa han att han tyckte det var omöjligt att känna av hur jag dansar. Jag sa att jag i alla fall försöker dansa som han för och jag hade inga problem så jag vet inte vad han var missnöjd med. när dansen var slut så sa han att "musiken var i alla fall bra". Jag tappade nästan hakan för så brukar inte vänliga män uppföra sig. jag berättade detta för Kerstin som dansar mycker däromkring. Hon berättade då att den där mannen är otrevlig mot alla så vägrar dansa med honom. Tack och lov att hon visste det för annars hade mitt självförtroende sänkts betydligt.

Grabbarna i Barbados gjorde ett bra jobb. Tim på trummorna var ny där för mig. Jag har lite dålig koll på om han börjat i bandet eler vikarierar. Han spelade i alla fall bra. Sist jag hörde honom tror jag att han spelade i Date.






här ser vi en glad Peter, han ska vara glas för han är en av 3 nominerade till en åtråvärd Guldklave i år.






och Björn då! Han är inte bara söt han har lärt sig sjunga också :) Nu var jag riktigt nöjd med både honom och hela bandet. Det här var i bättre klass än vad jag hört dem på mycket länge kanske t.o.m. bättre än någonsin.



Det var några bekanta på plats. här dansar junior och allasmamma :)


Kerstin verkade också trivas.


Mycket folk och varmt var det.


Jag stannade till paus sen for jag hem och det var en tung körning men jag var hemma kl 01. Det var var tur att jag for tidigt för jag skulle upp till jobbet dagen efter.

vecka 23 del 1

Så var det dags igen att summera denna veckas händelser. Jag startade med en matförgiftning för en vecka sedan och blev riktigt risig i magen. Efter ett dygn började jag må bättre och hade två lediga dagar tisdag och onsdag. Jag började då med något som jag borde har gjort länge. Städning är inte prio 1 hemma hos mig. det enda rum som brukar se någotsånär ut i är min tonårssons, Han sitter bara vid datorn eller pluggar så där blir det aldrig rörigt. Det gör det däremot i resten av mitt hem och då är det givetvis så att det måste vara jag som ställer till det också. När jag fyllde 50 i höstas så fick jag en mycket fin present av mina barn. De gjorde en home makeover i mitt vardagsrum. Det är där jag i alla fall försökt hålla ordning sedan dess. Problemet är bara vart man ska göra av allt som man drar med fram och tillbaka till danskvällarna, kläder som tvättats och som jag inte haft tid att ta rätt på, post och reklam som ramlar in som jag inte hinner kolla. Sopsorteringen som jag inte vet vart jag ska förvara innan jag hinner köra iväg det till någon sopstation. Med andra ord så fylls resten av mitt hem med en massa saker som jag egentligen inte har plats för. Det vanligaste är att jag kastar in det i min gamla bokhylla i sovrummet eller trycker in det i garderoben där som är enda skåpet med en massa hyllor. Dessutom så hade klädkammaren fyllts till bredden så jag kom inte in där längre och det var den största anledningen till att alla tvättade kläder nu började bli liggandes i mitt fina vardagsrum. Nu var de således hög tid att göra något åt detta. Jag började med att städa i klädkammaren och sedan röjde jag ut allt från skåp och hyllor i sovrummet. Så här så det ut på tisdag f.m.



Det är nu nästan helt klart där och så snart jag fått ordning på det sista så ska jag ta lite nya bilder.

Jag var trött på kvällen och lite osäker på hur magen skulle sköta sig så jag hade svårt för att bestämma mig om jag skulle göra en resa till stockholm på onsdag eller inte. Det var dags för min son som jobbar på båt att lägga till där igen. Beslutet att fara tog jag när jag vaknade kl 04.30 och kände mig pigg!! det brukar aldrig hända mig så nu tog jag tillfället i akt och steg upp tidigt så jag var i Stockholm och åt frukost kl 09. Det blev några timmars väntan där och promenerande på stan. Massor av steg till stegtävlingens sista vecka. När klockan var 13 skulle jag få träffa grabben. Den här gången blev mötet mera avslappnat för vi skulle ses utanför och så var det inte så länge sedan vi sågs. Dessutom så vet jag att det bara är ett par veckor kvar nu tills han mönstrar av. Vi gick på gamla stan och åt lunch där och hans flickvän fick handla lite souvenirer. Hon är från Peru och det var första gången jag träffade henne. En mycket söt och trevlig tjej. Synd om dem att de inte får ses sen på några månader minst.



Det var en stolt mamma också. När vi gick på stan så mötte vi en av fartygets befäl med fru. Han berömde Andreas och sa att det var den bästa han hade på båten. Jag tackade och kände mig oerhört glad för hans skull.

När vi sagt hej till varandra så for jag vidare till Djurgården occh Gröna lund. Där promenerade jag till en plats där jag tänkte att det kanske fanns något utkikstorn eller liknande. Det är en liten ö som heter Beckholmen, det kan jag varmt rekomendera andra som åker dit att besöka. Det var ett hanmområde och en kulle med en liten skog. Jag såg en gammal stentrapp och en liten stig rakt upp i skogen så där promenarade jag. Då jag närmade mig toppen såg jag att det var ett stort gult hus där och ett långt trästaket runt hela toppen. Jag försökte gå förbi huset och bort mot staketet som var beväxt med en massa buskar och jag kunde inte se någon öppning. Då hör jag en kvinna ropa bakom mig att jag ska gå därifrån för jag var på privat mark. Jag förklarade och bad mycket om ursäkt. Hon förklarade att jag kunde gå ut genom grinden på gården så fanns det en stig där på utsidan av staketet. Detta ledde till en mycket fin träbro där man kunde stå och se över stockholm och stadsgårdskajen. Där låg då Epress klar för att avgå igen.





känt mig lite krasslig

I förra blogginlägget skrev jag om att jag tog en liten paus från skrivandet. Detta inlägg handlade egentligen om förra veckan. Det är en annan orsak till att jag inte skrivit något denna vecka. Jag vet inte vad som orsakar det hela men det började kännas obehagligt i bröstet på mig för någon vecka sedan. Jag gick och klagade på jobbet hela förra helgen och mina kollegor sa till mig att jag borde söka för det och se så det inte var något farligt. På måndag när jag hade kastat i mig maten på en kvart och satt mig och jobbade igen så hände det något. Jag trodde verkligen att jag skulle dö. En intensiv smärta i bröstet och hjärtklappning, sedan strålade det upp mot halsen och vänster sida ut mot armen. Jag kunde inte andas och kände hur det började svartna för ögonen på mig. Jag tänkte att nu är det slut. Hjärtat stannar. Så släppte det och jag hade bara smärtan kvar i en enda punkt i bröstet där jag känt mig öm hela tiden i en vecka. När jag lugnat mig lite så ringde jag till vårdcentralen och en f.d. kollega till mig sa att jag skulle gå dit direkt. Jag tassade iväg de få metrarna vi har till vårdcentralen och blev väl omhändertagen. Läkaren undersökte mig direkt och bestämde att jag skulle kollas upp lite mer. De ringde efter en ambulans som kom med blåljus.

Efter alla prover och undersökningar, 5 timmar på akuten och ett möte med en medicinläkare så kunde jag knalla iväg till busstationen i karlstad och åka hem igen med ett recept på Omeprazol. Jag ska testa detta magsårsläkemedel för att se om det kan vara uppstötningar som retar och smärtar. Det är inte helt ovanligt så nu provar jag mig fram lite.

Det är klart att när man ställs inför faktum att det kan vara något krångel med hjärtat så blir man rädd. Jag kände mig en aning omskakad och eftertänksam. Det kanske inte går att jobba heltid, ägna 4 timmar per dygn till sitt företag, dansa 4 kvällar per vecka och vara ensamstående tonårsmamma. Något måste jag nog göra avkall på en tid så jag började med att lägga bort allt utom att vara morsa för det kan jag inte få hjälp med. Det vore ju enkelt om han hade en far men han har bara sitt ansvar på papper. Vete tusan varför han överhudtaget vill ha gemensam vårdnad när han bor på andra sidan klotet och inte ens vill träffa honom när han är i landet bara för att han råkade ha feber! Han försöker visa sin vilja att bry sig genom genom att köpa en väska full med kläder som han tar hit men de är i fel storlek och inte alls något som grabben gillar så nu har jag 2 årsförbrukningar kläder liggandes som aldrig blivit använda att försöka bli av med på Blocket eller Tradera!

Det finns äldre syskon som grabben kan vara hos om han vill och de tar hand om honom men de har ju sitt eget liv och jag kan inte lasta över syskon på dem. Tur att grabben är otroligt duktig och inte alls krävande. Han har faktiskt varit oerhört trevlig och social nu när jag varit hemma och sjuk. Jag är mycket tacksam för att jag har honom här. Jag älskar mina barn och har afktiskt väldigt svårt att förstå hur deras far har kunnat överge dem som han gjort.

Nu har jag vilat några dagar men fuskade och gick på företagets sommarfest i torsdags. Jag funderade länge på hur jag skulle göra men bestämde mig för att gå dit. Jag var orolig att ledningen skulle se snett på mig om jag kom dit fast jag var sjukskriven. Det ser ju faktiskt väldigt illa ut att gå på fest när man inte går till jobbet. Nu måste jag säga att jag har de bästa ledarna man kan tänka sig för t.o.m. vår VD stöttade mig och sa bestämt ifrån att jag skulle vara rädd om mig för att mina barn behöver mig. Det var inte vad jag hade väntat mig att få höra men jag kände mig glad för att ha gått iväg på festen för då fick jag än en gång bekräftat vilka otroligt bra kollegor och medarbetare jag har som verkligen bryr sig om varandra. Nu har jag vilat ett par dagar till. Det känns inte helt ok men jag har ändå friskanmält mig. Jag tror att jag kan jobba på måndag om jag inte blir sämre igen.


tog en liten paus

Det blev lite paus här med skrivandet för mig. funderade ett tag på att lägga av med skrivandet och hålla vad jag gör bara helt för mig själv. Det angår ju egentligen ingen annan än mig sjäv vad jag gör i mitt liv. Det var en speciell sak som fick mig att börja fundera. En person bad mig att inte skriva om denne i min blogg. Det är ju klart att alla vill ju inte hamna på nätet med vad man gör så det respekterar jag ju givetvis. Jag brukar inte skriva namnet på de som jag skriver om ifall det kan vara känsligt. Men så slog det mig att det kanske finns någon som gärna hade velat träffa mig men inte vågat just av rädsla för att bli omskriven i min blogg. Det tycker jag ju vore förfärligt trist i så fall. Respekt för andra människor har jag verkligen och därför har jag nu ägnat mig åt annat en kort tid än vad jag känt att jag velat skriva om.

Men så finns det sånt som jag kan berätta också. Därför är jag tillbaka igen. Förra veckan var jag i Stockholm. Jag fick träffa min son Andreas. Det var 5 månader sedan han klev på en båt nere i Brasilien och jag hade inte sett honom innan dess. Nu har detta kryssningsfartyg börjat sommarsässongen uppe i Baltiska havet. De angör Stockholm en gång per vecka och då passade jag på att besöka honom på båten. Empress heter denna båt och den tar ca 2000 passagerare.



Här är han i vanliga kläder på en promenad på svensk mark.


Jag fick följa med ombord och det var väldigt fint. Det serverades bra mat och de han arbetar med var trevliga mot mig. Här ser vi en snygging i uniform. Han arbetar som säkerhetsvakt på båten och det är ett hårt och tufft arbete han har.


När jag sagt tack och hej så klev jag ombord på Birka Paradise. Det var väl sammanträffande att vi låg starx efter empress hela vägen i skärgården. under flera timmar kunde jag se dem framför oss.




Det var väldigt trevligt att få träffa grabben och se att han har det bra men ändå väldigt tufft. En flickvän hade han visst fått också men tyvärr så hann vi inte träffas. Hoppas att det hinns med nästa gång vi ses.

vilken underbar tid mellan hägg och syrén

Det finns inte ord för hur fantastiskt skön denna vår och försommar varit hittils. Det bästa är att jag kunnat ta mig ut och njuta av ljuset och solens härliga vitaminer. Det har blivit en hel del promenader och ätit har vi gjort på balkongen. I år tog jag mig i kragen och fick ut lite blomlådor tidigt med penséer och lite andra blommor som jag inte vet vad de heter. Det växer så det knakar men nu börjar det snart bli dags att få ut lite andra sommarblommor också. Men man ska inte vara för säker för det kan ju komma järnnätter.

Jag är med i korpens stegtävling som började denna vecka och håller på i en månad, I helgen blev det många steg när jag besökte två danser. Det var mycket trevligt att träffa en massa bekanta där.

Nu ska jag snart få träffa min andre son Andreas. Han jobbar på ett kryssningsfartyg och de har kommit upp till skandinavien nu. när han mönstrade på båten dagen före jul var de i Brasilien. På tisdag lägger de till i Stockholm och då ska jag dit och hälsa på. Det blir toppen det.

Vårkänslor

Oj nu skäms jag nästan. Ni är säkert många som saknat mig här på bloggen och jag känner verkligen som en riktig svikare. Ibland är det så att jag fångas upp i något och lägger all min energi och tid i det. Så har det varit den sista tiden. Det som jag gjort är att skapa ett evenemang som jag tror ska locka hit en del till att besöka vår kommun. Jag har dessutom dansat och dejtat en kille. Dansen var i alla fall bra för den varade i flera timmar :)

Nu var jag verkligen elak men det är ju så att underbart är kort också. Ja hur som helst så mår jag bra och jobbar på med att få ordning på mitt företags ekonomi. Allt hade kännts tint om det inte varit för att folketshus aviserat en höjning med mer än 100% på hyran i höst. Det suger :(

Håll tummarna nu för mig att en annan sak jag önskar går i uppfyllelse. Det skulle jag behöva nu. Det känns nära och jag hoppas att kunna berätta vad det handlar om väldigt snart. Om det blir av så kommer jag att behöva någon att skåla med. Hoppas någon som läser här hänger på.

tillbaka till jobbet igen

5 dagar går fort, nu var det dags att börja arbeta igen. Jag hade ett kvällspass men innan dess så fick jag fixa lite annat som var kvar att göra efter dansen jag arrangerade igår. Nycklarna skulle lämnas åter och jag ade en del att uträtta på banken. Det stör mig bara så otroligt att banken inte vill ta hand om pengar längre. Jag fick en summa som skulle sättas in på ett konto så att jag kan betala fakturor av entreerna som dansgästerna betalade igår. När man sen ska sätta in dessa så kan man bara sätta in 10 000 per vecka. Jag var där förra veckan och gjorde en insättning så nu var taket redan nått. Sen måste jag be andra sätta in på sina konton de resterande stålarna och sedan får de flytta över dessa till mig. Det är ju sjukt att banken ska vara så ointresserad avv att ta emot pengar idag. Vad skja man med en bank till om de inte vill ha hand om kontanter. Det är väl lika bra att man stoppar dem i madrassen.

Företagsredovisning

Oj vad mycket det är man ska kunna. Igår vaknade jag sent efter en väldigt trevlig sen kväll innan. Min syster kom hem till mig och vi satte oss ner för att kolla på bokföringen av mitt företags ekonomi. Jag kan inte detta men hon har nyss utbildat sig så vi satte oss tillsammans och började med att lägga in allt för första halvåret 2010. Det kändes som att jag hade med det mesta och det ska nog gå att få ordning på siffrorna så småningom. Det är positivt när det är negativt och vise versa, ja det här är en hel vetenskap men nu har vi skrivit in både debet och kredit.


Till Karlskoga min födelsestad

När min familj hade tackat för maten på fredag kväll och åkt så bestämde jag med ena grabben att han skulle få köra mig till Harrys i Karlskoga. Jag ville gå ut och se om det fanns någon trevlig sällskaplig man där och tänk det gjorde det. Det var bara ett 50 tal personer som hade lyckats leta sig dit för att dansa till Bhonus.  Sonen kunde åka hem eftersom han inte alls hade kul. Det är väl surt när mamman fixar en dejt på krogen men han inte hittar någon ens i närheten av sin egen ålder att dansa eller prata med. Jag fick skjuts hem av denna kille i stället. Vi är gamla bekanta från dansen och han är en verkligt god vän. Det var just vad jag behövde, att få umgås med honom några timmar. Det roligaste av allt var ändå att när han kom in på Harrys så kände han inte igen mig. Jag vinkade med flaskan jag drack ur och skålade. Han tittade undrande vad det var för någon som var intresserad av honom ;) Det var först när han fick syn på min son som han räknade ut att det var jag.

Vi dansade lite och pratade massor. Tiden går fort när man har kul. Detta var min första träff med en kille på länge. Det kändes tryggt att träffa någon som man redan känner och vet att man kan lita på. Han var nykter och jag hade inte druckit några stora mängder heller så vi skulle inte behöva skylla på alkohol om det hände något oplanerat denna kväll. Nu vet jag att jag faktiskt fixar att dejta igen. Detta var den bekräftelse jag behövde för att våga ta steget att träffa någon ny man. Det är så många som berömt mitt utseende nu efter stylingen med Trinny och Susannah så jag känner att jag faktiskt duger. Det är ju nu livet startat.

Det blev en sen natt och jag stod inte i trapphuset hemma förrän kl. 04. Då jag skulle öppna dörren märkte jag att jag glömt min nyckel hemma då jag for. Naturligtvis så hade min hemmavarande yngsta grabb låst. Jag funderade ett tag på om jag skulle ha gått ut i bilen och lagt mig några timmar men så bestämde jag mig för att väcka grabben i stället. Jag ringde på hans mobil och han fick knalla upp mitt i natten. In kom jag och sen somnade jag skönt.


Familjemiddag

Efter att ha städat klart och fixat till en middag med oxfilé, potatis och jordgubbar till dessert så var det bara att släppa in familjen att sätta sig till bords. Det var några månader sedan som mitt barnbarn var här. Då kunde han inte ens krypa men nu springer han och öppnar dörrar själv. Jag har inte riktigt kommit i fas med honom än. Det var inte ett barnvänligt hem han kom till så det blev till att jaga efter en vilding som ville röra allt men absolut inte sitta och äta.

Förra gången jag bjöd på mat så spydde han av att han inte tyckte om potatisen. Nu vet jag att han lärt sig äta det men tänkte att jag skulle fixa en speciell måltid åt honom som var lite lättare att få i sig och inte stekt. Jag körde lite oxfilé i mixern med lök och rullade till små frikadeller. Kokade potatis skuren i småbitar skållade tomat som jag skalade och mixade. Sen kokade jag ihop potatis, frikadeller och krossade tomat. Det blev smakrikt och gott. Sedan silade jag av allt och redde detta med lite majsenamjöl och vispgrädde. Han fick mosad potatis med frikadeller och gräddsås. Både jag och mamman provsmakade och det var verkligen gott. Men inte ville han äta. Han hade inte tid och så gör det ont i munnen för han får tänder. Däremot så smakade det riktigt gott med jordgubbar som han åt för första gången.


Dagar av återhämtning

Det blev lite mycket för mig nu med arbete under en lång tid så den här veckan kändes det verkligen som en befrielse när jag kunde plocka ut 2 semesterdagar. Efter dessa har jag 3 lediga dagar på mitt schema så det innebär att jag fick 5 lediga dagar sammanhängande.

Min första tanke var att jag skulle åka ner till min son som jobbar på ett kryssningsfartyg ute i Atlanten. Han går på en tur Teneriffa, Gran Canaria, Aftikas kuststäder. Lissabon, Madiera och tillbaka till Teneriffa igen. Jag kollade på flygstolar och fann en resa som hade passat dit. Det vae en restresa på en vecka Arlanda till Gran Canaria onsdag morgon. Den skulle kosta endast 499 kr så jag var väldigt sugen på att boka denna men jag kunde inte bli borta hela veckan så jag ringde till resbolag och frågade men de hade ingen tidigare hemresa.

Det får ga ett annat tåg för det löste sig inte den här gången. Om några veckor kommer fartyget att åka norrut till köpenhamn, Stockholm, Helsingfors. Då vill jag åka med.



De här lediga dagarna har jag ägnat mig åt att göra en ny hemsida till mitt företag. Vänerdansen Jag börjar bli klar med upplägget av sidan men har en del kvar fortfarande att fixa med.

I kväll är jag med i Trinny och Susannah

Här kommer min berättelse om premiären på catwalk för mig. Se på TV 4 plus kl 21.00 i kväll så kommer detta att visas.

Klockan hade blivit 18:30, bussen från Värmland hade anlänt för länge sedan och alla väntade på att få gå in. Vi leddes in bakvägen och fick se hur det såg ut i studion. Där var en massa stolar uppställda runtom med våra man så de som skulle titta på oss fick bestämda platser. Det fanns tejpbitar på catvalken där vi skulle stå och vi fick instuktioner om hur allt skulle gå till. Jag fick gå ut först av alla så jag behövde inte vänta så länge.

Frida sa till mig att nu är det dags, jag hör programledarna berätta om mig och sen var det dags att kliva fram och ta emot publikens jubel. Det var en enorm känsla att möta detta och jag visste fortfarande inte hur jag såg ut.

När jag sen fick se en bild på mig som jag såg ut innan då tänkte jag att detta jag har gjort idag var nog välbehövligt. Jag lämnade mitt gamla jag bakom mig och skulle strax få se bilden av mig från kameran.



Det kändes helt otroligt och jag blev verkligen chockad och glad. Det var en oerhörd tacksamhet som värmde mig när jag förstod vad de hade lyckats göra.



Min syster Lena fick komma upp och hon var också glad för min skull. Susannah lovade att nästa gång skulle det bli hennes tur att få göra om sig.



Jag fick berätta vad jag såg.


Jag gjorde min catwalk



Förra veckan var det premiär på programmet, det var över 300 000 tittare då. Nu blir det spännande att se hur många som tittar i kväll när det är min och de övriga från karlstad som visas.


På Radio värmland idag

Bengt och Ann på Radio värmland ringde upp mig nu på morgonen för att höra mig om hur det var att bli stylad i TV programmet Trinny och Susannah stylar sverige. Jag är med i kvällens avsnitt som sänds kl 21:00 i TV4+

här kan du lyssna på radiointervjun

Nu ska jag komma igång med frukost och ta rätt på allt som jag ställde in på hallgolvet i natt efter gårdagens danskväll. Den kvällen skriver jag lite mer om senare i dag.

Flera trevliga möten

Det blev en ganska sen kväll igår för jag hade ingen lust att sitta hemma. Jag knallade ner till The Pub och kollade vad det var för människor som firade in helgen där. Det var några som hade fått i sig lite väl mycket alkohol, både kända och helt obekanta ansikten. Med en cider ställde jag mig i ett hörn för att kunna ha överblick, ryggen fri! en man satt på en pall strax bredvid, han pratade med en äldre kvinna som verkade tacka för sig och så försvann hon. Han vinkade dit mig och jag gick fram för att höra vad han hade på hjärtat.

- Hej jag heter Halvar och är norsk sa han.
- Hej jag heter Nina är är svensk svarade jag.

- Kan du sätta dig där sa han och pekade på pallen bredvid och vakta bordet åt mig medan jag går ut och röker?
- Är du rädd för att bordet ska försvinna frågade jag då?

Till saken hör att det var inte alls på långa vägar fullsatt. Det fanns massor med stolar runt omkring. Jag antar att han ville att jag skulle hålla koll på hans öl. Jag satte mig snällt vid bordet och satt där själv medan han rökte. Sen när han kom tillbaka så tog jag mitt glas och gick därifrån. Han var inte min typ! rökare går bort och med det sättet dessutom. Ville han att jag skulle ha suttit kvar där så skulle han väl ha försökt få mig intresserad först och sedan gått ut och rökt när hans glas var tomt eller tagit med det till entrén och ställt det där hos vakten. Det kändes nästan för dumt trots att han var norsk. Jag blev kvar en stund och pratade lite med personalen. Sen vandrade jag hemåt igen de 300 metrarna jag har att gå (krypavstånd).

I dag hade jag ledigt så jag passade på att sova ut. När kaffet var upphällt i en stor mugg och jag satt mig för att äta frukost så ringer min äldsta bror. Det händer ibland att vi hälsar hos varandra och dricker kaffe. Det är inte så att vi tröttnar på varandra men det blir väl kanske 3 gånger på 10 år eller någåt sånt. Idag dök han upp här med sin kära fru och en av tvillinggrabbarna. Det var trevligt för min son att få träffa sin kusin lite. Sist vi gjorde något tillsammans var i februari då vi hade en släktträff. Det var då vi kom på att det kanske var dags att ses igen hemma hos varandra. Nu har de varit hit så nästa gång är det min tur.

Det dröjde inte så länge innan jag fick ett SMS med en fråga vad jag gör. Det var Joanna på badhuset som hade tänkt att vi kanske skulle ses. Innan jag hann svara så hade hennes dotter hört av sig så vi får ses en annan gång. Sen kom nästa SMS med en fråga om jag ville hälsa på hos Carro. Det ville jag förståss. Hon har nyss fått en liten baby. Den lilla tjejen är bara några veckor gammal och jag har inte hunnit och velat träffa dem tidigare. Jag ville vara säker på att inte dra dit någon virusinfektion så därför har jag väntat. Nu är jag frisk och det passade bra. Hon var så ljuvligt söt och social. Jag fick bära och mata henne med flaska. Jag hade nästan glömt hur man gör men det gick ju bra. Jag satt där med henne i famnen och drömde mig tillbaka till den tid då jag hade flera små barn. Jag fattar inte hur jag hann med fast det gick ju på något sätt.

Det kan gå väldigt lång tid innan någon hört av sig och vill träffa mig. Ibland flera år men idag fick jag 3 frågor. Det var med andra ord en bra dag för mitt sociala liv.

Jag passade på att skriva detta medan skinksteken varit i ugnen. Det ska bli middag åt bandet som spelar här i morgon. De härliga grabbarna i dansbandet date ska jag ta emot.


Jag kanske ska försöka stiga upp tidigt i morgon så finns det tid för ännu mer kärlek till familjen.




på väg till sjukhuset

hur lätt är det att hitta en glabit i foten med röntgen. Ja det ska vi ta reda på idag. Nu vill jag bli av med den där lilla elakingen som plågar mig.

305 000 tittade på Trinny och Susannah

TV 4 är nöjda med premiären av Trinny och Susannah stilar om sverige. Inte mindre än 305 000 tittare har man haft på första avsnittet. 

”Finfina siffror”, enligt Janina Witkowski på TV4:s pressavdelning.

Premiären av egenproduktionen "Trinny & Susannah stylar svenskar" sågs av 305 000 personer, en rating på 4,2 i TV4 Plus målgrupp kvinnor 25-59 år, enligt preliminära siffror från TV4.

Programmet hade en tittartidsandel på 15,1 procent i TV4 Plus målgrupp kvinnor 25-59 år. I gruppen 12-59 blev andelen 11,2 procent, betydligt över TV4 Plus årssnitt på 4,4 procent.

Det ser ju fint ut inför nästa vecka då jag är med.


Tidigare inlägg
RSS 2.0